Alla behöver en mentor

Jag är övertygad om att, oavsett vad man gör i livet och oavsett vad man har för position, så behöver man en mentor. En mentor kan vara en person som står en när och som besitter mycket "klokskap". Under barnens uppväxt är de flesta föräldrarna mentorer för sina barn.

När man börjar skolan är det någon annan om man ägnar sitt fokus och som blir ens mentor. Idag jobbar man aktivt i skolorna med mentorerna, men det viktiga är att man känner förtroende och sympati för sin mentor. I skolan får inte eleverna välja sin mentor och mentorn/läraren får inte välja sin adept.

När man kommer ut i yrkeslivet behöver man fortfarande en mentor, men det kanske är svårt att skaffa sig en sådan med tanke på konkurrensen.

Under min anställning på Socialstyrelsen hade jag förmånen att i 10 år jobba ihop med en fantastisk psykolog och psykiatriker vid namn Birgit Sandell. Hon blev i mångt och mycket min mentor under de år som vi jobbade ihop. Vår speciella relation sågs ibland inte med blida ögon av andra, men vi lärde oss mycket av varandra och hade också mycket utbyte av varandra under dessa år.

Sedan 2006 har jag varit egen företagare. Jag jobbade ensam de första 1,5 åren och anställde sedan två personer. I dag är vi sex stycken i företaget och det har ombildats från enskild firma till aktiebolag. Jag har varit mån om att kompetensutveckla både mig själv och min personal. Jag har varit mentor för några adepter, jag har gått ledarskapsutbildningar osv, men under dessa år har jag inte unnat mig själv att ha en mentor.

För ett tag sedan började jag fundera på att jag behöver en mentor. Någon utanför organisationen att bolla tankar, idéer och problem med.

För något år sedan gick jag en ledarskapsutbildning genom Företagsakademin och kursledaren var Ingrid Berner, som tillsammans med sin man Roland innehar företaget Jobsatisfaction. Både Ingrid och Roland har dragit sig tillbaka och Ingrid ägnar sig numera mest åt att marknadsföra sina krammattor Rugs for Hugs (www.rugsforhugs.com).

Jag gillade Ingrid och när jag av en slump träffade henne på den nationella träffen för Ambassadörerna för kvinnligt företagande (http://www.ambassadorer.se) i Stockholm föll bitarna på plats. Ganska omgående efter vårt möte i Stockholm kontaktade jag Ingrid och undrade om hon ville bli min mentor. Det ville hon!

Nu har vi haft vårt andra möte och det har varit mycket, mycket positivt. Jag tillåter mig att tänka och säga det som faller mig in och vi har i dag haft en genomgång av företagets inriktning. Jag känner att detta är bra, både för mig och för företaget. Jag ser framemot vårt nästa möte om två veckor.

Ha det bäst!
Ewa