Kärlek

Jag har funderat över "det där med kärlek" .

Jag har varit gift med samme man i snart 32 år. Vi firade vår 30-åriga bröllopsdag för två år sedan i Prag. En härlig resa.

När Sven och jag träffades 1976 (för 37 år sedan) blev jag genast förälskad. Det kändes direkt att jag träffat "den rätte". Tyvärr var kanske inte han lika övertygad. Det var lite turbulent tid de första åren. Jag tillbringade emellertid mer och mer tid hos honom på bondgården på landet. Vi träffades i december 1976 och 1979 flyttade vi ihop. Två år senare i maj 1981 förlovade vi oss och den 19 september 1981 gifte vi oss i Harlösa kyrka.

I början av ett förhållande upplever man passionen. Man kan helt enkelt inte få tillräckligt mycket tid tillsammans. Efter hand avtar den där första passionen och förälskelsen övergår till något djupare; till kärlek. Ofta använder man orden: "Jag älskar dig!" utan att egentligen förstå eller inse vad orden egentligen innebär.

När man varit ihop med någon, som jag varit med Sven, i 37 år har naturligtvis passionen dämpats (vem orkar vara passionerad i 37 år?). Istället har passionen övergått till kärlek i kombination med djup vänskap. Jag min man är verkligen min bästa vän. Vi kan tala om allt, diskutera allt och rådgöra med varandra om allt. Det är skönt att ha någon som man vet man kan lita på och som man kan vara sig själv inför.

Det innebär förstås också att man också visar sina sämsta sidor inför denna personen. Man vågar också visa sig svag. Det är det som det innebär att vara "bästa vänner". Som Karl-Oskar sade till Kristina: - Vi är de goaste vänner!

Det är klart att man ibland kan sakna passionen och den där känslan av att vara vansinnigt förälskad. Men det är ju bara ett övergående skede. Det som är bestående är den djupare kärleken och vänskapen.

Jag tror att många söker passionen och glömmer och kastar bort kärleken och vänskapen. Det är därför så många förhållanden spricker.

Jag måste säga att jag älskar att ha den här vänskapen och att känna kärleken till och från en person som du känner så väl och som egentligen du inte kan ha några hemligheter för och som inte kan ha några hemligheter för dig. Det ger en känsla av trygghet och stabilitet. Något som verkligen behövs i mitt yrke och i vår turbulenta tillvaro.

Ha det bäst!
Ewa