Fast att man vet att det till slut är en ände på allt det trevliga, så skjuter man vetskapen framför sig. Därför är det så viktigt att njuta av det man har, så länge man har det.
Den sista dagen kom vår son Andreas med familj och goda vänner till ungdomarna hem. Vi började med lite samvaro och sedan blev det kubbspel på fotbollsplanen på vårt områda. Sedan fortsatte kvällen med mat och dryck och trevligt prat, skatt och tårar (avskedstårar).
I dag var den oundvikliga dagen här. Dagen då våra kära skulle åka tillbaka hem till Perth. Förmiddagen gick åt för att packa och tvätta och städa. Vi fixade också lite "matsäck" till dem att förströ sig med på flygplatsen. Så klar skulle den innehålla Morgans favorit - köttbullar.
Vid 12-tiden körde vid dem till Hyllie, där de tog tåget till Kastrup. kl 14.25 av gick Thai Ariways, TG951 till Bangkok.
Nu sitter vi här hemma med en klump av saknad i bröstet. Det har varit fyra underbara veckor och nu dröjer det sju månader innan vi ses igen. Det är tur att vi kan kommunicera så lätt i vår moderna tid, med Facebook, mail, telefon, Skype osv. Så gräsligt det måste ha varit för dem som utvandrade på sin tid till Amerika och där man i bästa fall kunde skriva brev till varandra. Brev som många gånger inte kom fram.
Men som sagt om sju månader ska vi, om planerna håller, åka till dem i Australien. Det blir då vår andra resa dit sedan Annelie flyttade dit för 8 år sedan.
Men som sagt livet måste gå vidare, så klart. Nu ser vi fram emot vår höstresa som vi ska göra med 11 vänner. Vi planerar också för lite förändringar i hemmet och trädgården. Så naturligtvis kommer klumpen att lösas upp, men just nu känns det verkligen sorgligt att de har rest ifrån oss.
OCH - Naturligtvis - så ska jag i morgon inleda slutetappen på min VIKTRESA. I morgon startar jag HELFART igen. Mer om det kommer ni att kunna läsa i min blogg.
Ha det bäst!
Ewa
Ewa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar