I dag var det dags för nytt träningspass med min PT. Det var bra väder så det fick bli utomhusträning i dag. Det är faktiskt stor skillnad på att träna utomhus och inomhus. Ute får man (förhoppningsvis) frisk luft och det underlättar ju när man ska "hålla in magen, hitta bukstödet och andas". Sedan kan man ju inte släpa med alla redskap mm ut i det fria. Det blir lite mer improviserad träning, där man använder mycket av det som finns runt omkring utomhus; stänger till trafikskyltar, bänkar, träd mm.
I dag begav vi oss till ett - för mig - nytt ställe att träna på. Emily kallade det för "kratern". Jag har väl passerat denna plats hundratals gånger, men inte tänkt särskilt mycket på hur där ser ut. När vi kom dit sa jag - Menar du att vi ska träna där nere?
Bilden ger inte riktigt rättvisa till verkligheten. Man får inte riktigt
3D-känslan. Jag kan tala om att kratern är djup. Fick veta av Emelie att här brukar Limhamn HC:s A-lag träna. Emelies sambo, som spelar med i laget, tipsar henne om häftiga träningsplatser. Hon som inte känner till Limhamn annars! Attan också!
Vi började med uppvärmning och stretching. Sedan blev det 30 minuter puls och styrka. Min fråga innan vi startade, och jag stod och tittade ner i kratern, var: - Och om man inte vill?
Först varvning puls och styrka; Två gånger ner och upp för "karterkanten" (fullt ös) sedan en omgång styrka med gummiband och olika övningar för olika muskler. Detta upprepades tre gånger.
Således hade jag gjort sex gånger upp och ner. Därefter avslutade vi med puls. Det blev ytterligare 11 gånger upp och ner. Totalt 17 gånger upp och ner för kraterkanten. Rekordet sedan tidigare var 16 gånger.
Att rekordet var 16 gånger berättade Emily när vi startade pulsdelen. Jag trodde aldrig att jag skulle orka det. Men jag orkade! När vi hade gjort 16 gånger sa Emily: - Så, där hade vi 16 gånger! (Hon vet vid det här laget vilka knappar hon ska trycka på för att utmana mig).
Jag frågade då om hon inte sade att rekordet var just 16 gånger, vilket det ju var.
- Då kör jag en gång till!
Och så slog jag rekordet! Inte dåligt för en 62-årig "tant" kan jag själv tycka. Nu får vi se om rekordet står sig och hur länge. Kanske någon annan vill utmana mig och göra 18 gånger! Nu vet jag vad det innebär och drar mig inte för en ny utmaning och för att tangera mitt eget rekord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar