Jetlag och helgarbete

Egentligen slutade semestern i fredags, eftersom lördag och söndag inte räknas som arbetsdagar. Vi hade egentligen planerat att åka upp till vår husvagn på Ivö och ställa iordning den inför sommarsäsongen som började när vi var på semester. Efter att ha tittat i kalendern konstaterade jag att det nog var lämpligare att vi stannade hemma och att jag jobbade några timmar både lördag och söndag.

Sagt och gjort på lördagen gick jag till kontoret på morgonen och konstaterade att valet att arbeta var helt rätt. I mitt rum hade sekreteraren samlat alla akter där det inkommit något under min semester.

 

Det var två rejäla högar som skulle gås igenom för att jag skulle bli uppdaterad om vad som hänt i ärendena. Så jag tog mig verket an och efter fem timmar på lördagen (då var jag rejält trött) hade jag avverkat den ena av högarna.

På lördag eftermiddagen och kvällen kände jag mig fruktansvärt "jetlaggad". Har faktiskt inte känt så tidigare efter en långflygning. Men när jag började räkna efter hur många timmar vi varit upp och hur lite sömn vi fått kunde jag förstå det. Vi steg upp vid 8-tiden på torsdagen i Australien. Höll igång hela dagen och flög därifrån kl 23.00. Flygresan mellan Perth och Doha tog 11 timmar. I Doha väntade vi tre timmar. Vi landade på fredagen i Köpenhamn kl 14.30 svensk tid (20.30 Perth-tid). Sedan var vi igång, packade upp, handlade mat, åt, så lite TV och gick och lade oss vid 22-tiden (04.00 Perth-tid). Vi hade alltså då varit på gång i 38 timmar och fått ungefär 5 timmars sömn.

På söndagen kände jag mig mer utvilad när jag vaknade vid 6-tiden och jetlagen var borta. Efter frukost åkte jag in till kontoret igen och betade av hög numer två. Jag jobbade 4 timmar på söndagen. Således hade jag lagt ner en hel arbetsdag på akterna, men det var härligt att ha gjort detta och att kunna börja från "scratch" på måndag. Jag kände mig mycket nöjd med min insats.

När jag kom hem gick vi en promenad i det härliga vårvädret (sol och 12 grader varmt i skuggan) i vårt villaområde. Promenaden gick vi i inte alltför häftigt tempo och vi stannade också ett par gånger och pratade med folk. Det blev i alla fall en promenad på 4 km och det kändes skönt. Dessutom gjorde det inte ont i min tå när jag gick.

 

Nu ska det sista packas och hängas upp och resten av kvällen ska vi slappa och ladda upp inför den stundande arbetsveckan. Det ska bli jätteroligt att börja jobba igen.

Ha det bäst!
Ewa